Tomorrow Report / Specialutgåva
Vad vill svenska folket egentligen
med ny teknik?
Inte vad ledarsidorna tror, och inte vad tech-bolagen hoppas. Här är vad 2 000 svenskar faktiskt svarade — om AI i skolan, digital suveränitet, övervakning, jobben och prioriteringen mellan försvar och grön teknik.
respondenter per årgång
fem mätpunkter
vill ha EU-plattformar
väljer digitalt försvar
Inledning
Inte rädsla. Inte hajp. Pragmatism.
Hans Rosling brukade säga att verkligheten sällan är så dramatisk som rubrikerna, men ofta mer intressant. Det gäller också svenskarnas relation till ny teknik. Bilden är inte "alla är rädda" eller "alla är hajpade".
Det är en befolkning som samtidigt blivit mindre orolig för statlig övervakning, mer orolig för utländskt beroende, och nästan enig (89%) om att Europa behöver egna digitala plattformar. Här går vi igenom fem teman som kommer att avgöra hur partierna pratar teknik fram till valet den 13 september 2026.
Tema 1 / Utbildning
AI i skolan — folket är kluvet, inte emot
Ska AI integreras som en naturlig del i undervisningen på grundskola och gymnasium? (2025)
svarar ja till AI i undervisningen
18–29 år: ja / nej
41% / 40%
65–79 år: ja / nej
41% / 27%
Vill vidareutbilda sig digitalt
49% ja
36,1% säger nej och nästan var fjärde (23,4%) vet inte alls. Det är en fråga utan tydlig majoritet — och därför en verklig valfråga snarare än konsensus.
Skillnaden mellan åldersgrupper är liten. Det här är inte en generationsklyfta, utan en fråga som delar väljare i alla åldrar ungefär lika.
Sverige presenterade under 2026 en nationell AI-strategi som även omfattar skolan, med uppdrag till Skolverket att ta fram en AI-plan från grundskola till universitet. Debatten handlar mindre om "AI eller inte" och mer om vem som ska bestämma — lärarprofessionen eller leverantörerna.
Tema 2 / Geopolitik
Digital suveränitet — en av de mest eniga frågorna
Tror du att Europa behöver egna digitala plattformar för att minska beroendet av USA och Kina? (2025)
svarar ja — från 79,7% (18–29 år) till 94,8% (65–79 år)
Oro för beroende av främmande makt 2024
55,8%
Samma oro 2025
60,0%
Andel mellan åldersgrupper som säger ja
80–95%
Detta är knappast en vänster-höger-fråga längre. När nästan 9 av 10 svenskar i alla åldersgrupper är överens, blir frågan inte om Sverige ska backa EU:s digitala oberoende, utan hur fort.
EU-kommissionen lade i juni 2026 fram ett samlat "tech sovereignty"-paket — en Chips Act 2.0 och en Cloud and AI Development Act — för att minska beroendet av amerikanska molnjättar (idag över 70% av EU:s molnmarknad) och asiatisk halvledarproduktion.
Svenska väljares attityder ligger alltså i linje med vad som redan händer i Bryssel.
Tema 3 / Integritet
Övervakning vs. frihet — oron sjunker, desinformationen biter sig fast
Andel som instämmer ("top 2") i påståenden om vad digitaliseringen leder till, 2024 → 2025
procentenheter oro för statlig övervakning (76,6% → 65,7%)
Desinformation 2024 → 2025
84,2% → 82,4%
Beroende av främmande makt
55,8% → 60,0%
Utsatta för cyberbrott 2025
19,3% (ned från 21,4%)
Berättelsen är mer nyanserad än "övervakningssamhället växer i folks medvetande". Oron för statens övervakning minskar samtidigt som oron för utländsk påverkan och desinformation ökar eller ligger kvar mycket högt. Det är en förskjutning av vem man inte litar på.
Samtidigt har riksdagen under 2025–2026 byggt ut signalspaning, lättat på kameraövervakning och drivit på utökad datalagring — en lag om avlyssning i krypterade appar har dock försenats efter kritik.
Opinionen rör sig alltså åt ett håll (mindre oro för staten) medan lagstiftningen rör sig åt ett annat (mer befogenheter åt staten).
Tema 4 / Arbetsmarknad
Jobben och automatiseringen — oro på pappret, passivitet i praktiken
Skulle du kunna tänka dig att jobba inom IT/Tech? Tron på att maskiner ersätter manuellt arbete (2025)
instämmer att digitaliseringen leder till färre jobb
Bedömer egna IT-kunskaper som goda
33,4%
Vill inte vidareutbilda sig digitalt
50,6%
18–29 år: redan/skulle jobba inom IT
44%
65–79 år: redan/skulle jobba inom IT
23%
51% tror maskiner "aldrig" ersätter allt manuellt arbete. Glappet mellan oro och handling är själva valfrågan: nästan hälften tror jobben minskar, men lika många avstår från att kompetensutveckla sig.
Det är en öppning för politik som gör omställning konkret — inte bara varnande.
Tema 5 / Prioritering av skattepengar
Digitalt försvar går före grön teknik — men inte med stor marginal
Vill du helst att Sverige satsar pengar på digitalt försvar eller green tech? (2025)
väljer digitalt försvar framför green tech (42,3%)
Män digitalt försvar
62,2%
Kvinnor digitalt försvar
53,2%
Skulle låna ut digital utrustning till försvaret
81%
Vill satsa mer på rymdforskning
28%
Detta speglas redan i statsbudgeten: militära anslag ökar med 26,6 miljarder kronor (+18%) till 2026, och en särskild miljardsatsning på nationell cybersäkerhet (300–400 Mkr 2026–2028) går till NCSC, kommuner och regioner.
Opinionen och budgeten pekar åt samma håll — frågan inför valet blir snarare hur mycket mer, inte om.
Slutsats
En pragmatisk, inte panikslagen, väljarkår.
Svenska folkets relation till ny teknik 2025–2026 är varken naiv tekno-optimism eller AI-skräck. Det är pragmatism: stark vilja till europeiskt oberoende (89%), sjunkande misstro mot den egna staten men stigande misstro mot utländsk påverkan, en delad men inte polariserad syn på AI i skolan, och en majoritet som prioriterar säkerhet före grön omställning utan att det är en jordskredsfråga.
Det här är data partierna borde använda för att bygga teknikpolitik som faktiskt möter väljarna — inte bara slagord.
Källor
Tomorrow Report (Kantar Sigma / vägd nationell panel, ~2 000 respondenter/år, 2020–2025), Budgetpropositionen för 2026 (Utgiftsområde 6), Regeringen.se (cybersäkerhetssatsning, AI-strategi), Europeiska kommissionen (Tech Sovereignty-paketet, juni 2026), Valmyndigheten (val 13 september 2026).
Om underlaget
Procentsatser bygger på vägda nationella urval om cirka 2 000 svenskar per mätår (2020, 2022, 2024, 2025) i Tomorrow Report-undersökningen. Endast frågor med identisk eller praktiskt identisk formulering mellan år jämförs som trend; övriga redovisas som ögonblicksbild för det senaste mätåret. Sammanställt juni 2026 inför riksdagsvalet den 13 september 2026.