Tomorrow Report / Specialutgåva
Vad vill svenska folket egentligen
med ny teknik?
Inte vad ledarsidorna tror, och inte vad tech-bolagen hoppas. Här är vad 2 000 svenskar faktiskt svarade — om AI i skolan, digital suveränitet, övervakning, jobben och prioriteringen mellan försvar och grön teknik.
respondenter per årgång
sex mätpunkter
vill ha EU-plattformar
väljer digitalt försvar
Inledning
Inte rädsla. Inte hajp. Pragmatism.
Hans Rosling brukade säga att verkligheten sällan är så dramatisk som rubrikerna, men ofta mer intressant. Det gäller också svenskarnas relation till ny teknik. Bilden är inte "alla är rädda" eller "alla är hajpade".
Det är en befolkning som samtidigt blivit mindre orolig för statlig övervakning, mer orolig för utländskt beroende, och nästan enig (89%) om att Europa behöver egna digitala plattformar. Här går vi igenom fem teman som kommer att avgöra hur partierna pratar teknik fram till valet den 13 september 2026.
Tema 1 / Utbildning
AI i skolan — folket är kluvet, inte emot
Ska AI integreras som en naturlig del i undervisningen på grundskola och gymnasium? (2026)
svarar ja till AI i undervisningen
18–29 år: ja / nej
36,7% / 41,4%
50–64 år: ja / nej
47,3% / 30,4%
Män / kvinnor som svarar ja
47,5% / 38,2%
Vill vidareutbilda sig digitalt
49,9% ja
35,8% säger nej och drygt var femte (21,3%) vet inte alls. Det är en fråga utan tydlig majoritet — och därför en verklig valfråga snarare än konsensus.
Överraskande nog är de yngsta mest skeptiska: bland 18–29 år är det fler som säger nej än ja, medan 50–64-åringarna är mest positiva. Det här är alltså ingen enkel generationsklyfta.
Sverige presenterade under 2026 en nationell AI-strategi som även omfattar skolan, med uppdrag till Skolverket att ta fram en AI-plan från grundskola till universitet. Debatten handlar mindre om "AI eller inte" och mer om vem som ska bestämma — lärarprofessionen eller leverantörerna.
Tema 2 / Geopolitik
Digital suveränitet — en av de mest eniga frågorna
Tror du att Europa behöver egna digitala plattformar för att minska beroendet av USA och Kina? (2026)
svarar ja — från 79,1% (18–29 år) till 95,4% (65–79 år)
Samma fråga 2025
89,4%
Oro för beroende av främmande makt 2025
60,0%
Samma oro 2026
67,6%
Detta är knappast en vänster-höger-fråga längre. När nästan 9 av 10 svenskar i alla åldersgrupper är överens, blir frågan inte om Sverige ska backa EU:s digitala oberoende, utan hur fort.
EU-kommissionen lade i juni 2026 fram ett samlat "tech sovereignty"-paket — en Chips Act 2.0 och en Cloud and AI Development Act — för att minska beroendet av amerikanska molnjättar (idag över 70% av EU:s molnmarknad) och asiatisk halvledarproduktion.
Svenska väljares attityder ligger alltså i linje med vad som redan händer i Bryssel.
Tema 3 / Integritet
Övervakning och desinformation — oron stiger på alla fronter
Andel som instämmer ("top 2") i påståenden om vad digitaliseringen leder till, 2025 → 2026
procentenheter oro för statlig övervakning (65,7% → 72,3%)
Desinformation 2025 → 2026
82,4% → 88,9%
Fler cyberattacker 2025 → 2026
83,9% → 89,3%
Beroende av främmande makt
60,0% → 67,6%
Utsatta för cyberbrott
21,7% (upp från 19,3%)
Trendbrottet är tydligt: efter ett år med sjunkande oro för statlig övervakning vänder kurvan kraftigt uppåt igen — samtidigt som oron för desinformation och cyberattacker nu ligger på rekordnivåer nära 9 av 10.
Samtidigt har riksdagen under 2025–2026 byggt ut signalspaning, lättat på kameraövervakning och drivit på utökad datalagring — en lag om avlyssning i krypterade appar har dock försenats efter kritik.
Väljarna misstror alltså både utländsk påverkan och statens egna verktyg. Den som vill vinna förtroende måste svara på båda samtidigt.
Tema 4 / Arbetsmarknad
Jobben och automatiseringen — oro på pappret, passivitet i praktiken
Skulle du kunna tänka dig att jobba inom IT/Tech? Tron på att digitaliseringen leder till färre jobb (2026)
instämmer att digitaliseringen leder till färre jobb (49,6% 2025)
Bedömer egna IT-kunskaper som goda
36,5%
Vill inte vidareutbilda sig digitalt
50,1%
18–29 år: redan/skulle jobba inom IT
51,9%
65–79 år: redan/skulle jobba inom IT
24,0%
51% tror att maskiner "aldrig" ersätter allt manuellt arbete, och 51% tror att AI förändrar det egna jobbet men att de fortfarande behövs. Bara 6,3% tror att AI ersätter deras arbetsuppgifter.
Glappet mellan oro och handling är själva valfrågan: fler än varannan tror att jobben minskar, men lika många avstår från att kompetensutveckla sig. Samtidigt lägger 49,4% ansvaret för omställningen på staten och politiken.
Det är en öppning för politik som gör omställning konkret — inte bara varnande.
Tema 5 / Prioritering av skattepengar
Digitalt försvar och grön teknik står nu praktiskt taget lika
Vill du helst att Sverige satsar pengar på digitalt försvar eller green tech? (2026)
väljer digitalt försvar framför green tech (49,2%)
Män digitalt försvar
58,7%
Kvinnor digitalt försvar
42,7%
Skulle låna ut digital utrustning till försvaret
80,3%
Vill satsa mer på rymdforskning
29,4%
Jämfört med 2025, när 57,7% valde digitalt försvar, har försprånget nästan helt raderats. Det är nu i praktiken dött lopp — och den tydligaste skiljelinjen går mellan könen, inte mellan åldrarna.
Samtidigt speglar statsbudgeten den gamla prioriteringen: militära anslag ökar med 26,6 miljarder kronor (+18%) till 2026, och en särskild miljardsatsning på nationell cybersäkerhet (300–400 Mkr 2026–2028) går till NCSC, kommuner och regioner.
Frågan inför valet är därmed inte längre bara hur mycket mer försvar, utan om grön teknik ska tillbaka på samma nivå.
Tema 6 / Förtroende
Ingen partiledare äger teknikfrågan
Vilken partiledare bedömer du som mest IT-kompetent? (2026)
svarar "vet ej" (48,6%) eller "ingen av ovanstående" (30,0%) — inget förtroendekapital är taget
Bland kvinnor är osäkerheten närmast total: 63,2% svarar vet ej, mot 34,4% av männen. Männen pekar i stället oftare ut en namngiven ledare — och avvisar dem oftare aktivt (35,8% svarar "ingen av ovanstående").
Ingen ledare når över 5%. Det gör digital kompetens till ett öppet mandat: den som formulerar en trovärdig teknikagenda inför 13 september möter ingen sittande favorit.
Ebba Busch (KD)
5%
7,4
2,5
Ulf Kristersson (M)
3,4%
5,2
1,7
Magdalena Andersson (S)
3,2%
3,1
3,3
Jimmie Åkesson (SD)
2,8%
4,1
1,3
Elisabeth Thand Ringqvist (C)
1,8%
2,7
1
Amanda Lind (MP)
1,7%
2,1
1,4
Daniel Helldén (MP)
1,4%
2,3
0,5
Nooshi Dadgostar (V)
1,1%
1,5
0,6
Simona Mohamsson (L)
0,9%
1,4
0,3
Tema 7 / Väljarkåren
Väljarkårens teknikintressen, parti för parti
Andel per partisympati (röstintention 2026): prioritering av skattepengar, AI i skolan, europeiska plattformar och oro för statlig övervakning
| Parti | Digitalt försvar | Green tech | AI i skolan (ja) | EU-plattformar (ja) | Oro statlig övervakning |
|---|---|---|---|---|---|
| VVänsterpartiet | 18,9% | 81,1% | 30,1% | 88,5% | 44,4% |
| SSocialdemokraterna | 41,4% | 58,6% | 43,6% | 92,4% | 24,7% |
| MPMiljöpartiet | 8,2% | 91,8% | 43,8% | 94,1% | 37,4% |
| CCenterpartiet | 34,7% | 65,3% | 57,7% | 94,1% | 20,5% |
| LLiberalerna | 77,5% | 22,5% | 71,3% | 92,0% | 22,3% |
| MModeraterna | 80,8% | 19,2% | 56,1% | 91,1% | 22,2% |
| KDKristdemokraterna | 84,8% | 15,2% | 46,6% | 83,4% | 31,4% |
| SDSverigedemokraterna | 82,5% | 17,5% | 32,8% | 85,7% | 35,8% |
Skarpast blockgräns
Prioriteringen mellan digitalt försvar och green tech är den mest polariserade frågan i hela materialet: 84,8% av KD-väljarna väljer försvar, mot 8,2% av MP-väljarna. Det är 76 procentenheters skillnad — trots att totalen ligger på nästan dött lopp.
AI i skolan splittrar blocken
Här går skiljelinjen tvärs igenom blocken: L (71,3%) och C (57,7%) är mest positiva, medan V (30,1%) och SD (32,8%) är mest negativa. Regeringspartiernas väljare är alltså inte eniga med varandra.
Enigheten som består
Europeiska plattformar samlar samtliga partiers väljare: från 83,4% (KD) till 94,1% (C och MP). Oro för statlig övervakning är däremot högst i ytterkanterna — V (44,4%) och SD (35,8%) — och lägst hos C (20,5%) och M (22,2%).
Slutsats
En pragmatisk, inte panikslagen, väljarkår.
Svenska folkets relation till ny teknik 2025–2026 är varken naiv tekno-optimism eller AI-skräck. Det är pragmatism: stark vilja till europeiskt oberoende (89%), sjunkande misstro mot den egna staten men stigande misstro mot utländsk påverkan, en delad men inte polariserad syn på AI i skolan, och en majoritet som prioriterar säkerhet före grön omställning utan att det är en jordskredsfråga.
Det här är data partierna borde använda för att bygga teknikpolitik som faktiskt möter väljarna — inte bara slagord.
Källor
Tomorrow Report (Kantar Sigma / vägd nationell panel, ~2 000 respondenter/år, 2020–2025), Budgetpropositionen för 2026 (Utgiftsområde 6), Regeringen.se (cybersäkerhetssatsning, AI-strategi), Europeiska kommissionen (Tech Sovereignty-paketet, juni 2026), Valmyndigheten (val 13 september 2026).
Om underlaget
Procentsatser bygger på vägda nationella urval om cirka 2 000 svenskar per mätår (2020, 2022, 2024, 2025) i Tomorrow Report-undersökningen. Endast frågor med identisk eller praktiskt identisk formulering mellan år jämförs som trend; övriga redovisas som ögonblicksbild för det senaste mätåret. Sammanställt juni 2026 inför riksdagsvalet den 13 september 2026.